Det har faktiskt varit rätt så underhållande att se andra bilägare våndas
över deras fordon, som mest liknar stora datorer. Vissa startar inte (SAAB) ,
andra behöver byta katalysatorer för flera tusenlappar (Audi) och i vissa
bilar får man inte själv fylla på kylarvätska utan att garatin upphör (Peugeot).

I alla fall så följer här en hyllning till den bästa bilen som någonsin gjorts.

Volvo 740

Och kom i håg: Nej tack till vägsalt!

En intressant sak som han tog upp är att han, av media, ofta får frågeställningar kring vilka jobbskatteavdrag man kan tänkas gilla och eventuellt ogilla. Dock sällan frågan om vilka reformer socialdemokraterna vill göra. Läs mer om det här.

När partiordföranden talar, ja då lyssnar man. Resten av kvällen kan man till exempel grilla.

Jag lovade ju att återkomma med redovisningar av alla de gratis måltider det var tänkt att jag skulle förtära. Jag insåg dock snabbt att: Det finns inget sådant som en gratis måltid, bara någon annan som betalar.  Så om någon annan betalar är det också troligt att denne, uttalat eller ej, kommer med anspråk av måltid(er) som jag skulle vara kostnadsbärare av. Därför kändes det klokt att luta sig mot ett av Göran Perssons klassiska citat: Den som är satt i skuld är icke fri.

Min skatteåterbäring gick dessutom åt till en ny dator av stationär typ, vilket i och för sig kommer innebära ett visst lyft angående bloggandet.

Motorcykel får helt enkelt bli en senare prioritering.

Ja hej kamrater. Jag är väldigt glad över att få vara här i Åre kommun en dag som denna. Det är faktiskt första gången i hela mitt liv som jag är i den här kommunen på självaste första maj. Och första maj för mig är en glädjens dag. En dag att tänka tillbaka på alla människor som har gjort enorma uppoffringar i kampen för ett drägligare liv. Alla de som har gett vår rörelse så otroligt mycket utan att be om någonting tillbaka. De som med sin tid har bidragit till att sprida det socialdemokratiska budskapet. Jag blir stolt över att känna folkrörelsekraften.

—

(och) Det är många som är väldigt nyfikna på vårt parti just nu. En del beror på den extra uppmärksamhet vi har fått på grund av bytet av partiledare och människor på andra ledanade positioner i vårt parti. Men det ÄR inte bara därför vi får uppmärksamhet nu. Det är inte tack vare en ny partiledare eller ett nytt VU som folk öppnar ögonen för politik och särskilt då

vårt parti. Det är faktiskt tack vare er och mig och alla andra. – Och inte tack vare, men på grund av den borgerliga regeringen.

Jag tror att jag i varje förstamajtal jag någonsin har hållit, konstaterat att media aldrig kommer vara helt med oss. Det är väl inte så att alla journalister i Stockholm automatiskt blir borgerliga, det är inte det jag menar. Men för någon månad sedan kom en intressant debattartikel ut av en kille som jobbade på Dagens Nyheter. Han beskrev ungefär hur journalisterna var. De levde enligt honom ganska uteslutande på södermalm i Stockholm, gifter sig med varandra, är vinnare på regeringens politik i form av skattesänkningar, går på varandras fester och har helt enkelt en tämligen skev syn på övriga Sverige.

Är det nu så att man har uppfattningen om att det är synd om Norrlänningar, att de mest går på bidrag och dricker hembränt, ja då är det också förbannat svårt att ge en rättvis beskrivning av hur förändringarna i det kommunala utjämningssystemet kommer att öka ojämlikheten i Norrlands inland.

Alltså. Media kommer aldrig vara med oss. Men tänk på att det inte (alltid) är för att de är onda, utan för att de inte vet. Vår egna verklighetsuppfattning och insikt om att människor och samhället i stort tjänar på att jämlikheten ökar måste stå sig stark. Ett mer jämlikt Svergie kanske förvisso inte skulle ge lika många löpsedlar och sensationsartiklar men det måste ju vara ett väldigt litet problem i sammanhanget.

Att prata politik ska inte vara reserverat till en elit. Vare sig det gäller en politisk, kulturell, social, eller en mediaelit.

Vi som sossar är bra på att prata politik så att folk förstår, men jag tror vi kan bli ännu bättre. Vi måste hitta bra sätt att prata om varför ALLA tjänar på ett jämlikt Svergie, eller om att du faktiskt mår bättre, när din granne mår bättre.

—

Ja kamrater. Jag fick den stora äran att vara en av ombuden att representera vårt partidistrikt på den senaste extrakongressen som var för ungefär en månad sedan. I och med kongressen vände allt tycker jag. Känslan av att vara ett stort parti förstärktes, känslan av att vara ett parti på frammarsch blev starkare och känslan av att se andra att bli stolta över ett parti som reser sig var enorm.

Delegationen bestod av mig, Linnea Swedenmark, Stefan Wikén, Ann-sofie Andersson, Katarina Nyberg finn, Monica Hallquist och Susanne Hansson.

Den frågan jag fick i uppdrag att lyfta var småföretagarpolitiken. Och den frågan är väldigt aktuell i vårt län. Det är Jämtlands län och Gotland som har högst andel småföretagare i hela Sverige.

 — 

Mona Sahlin var på ett framtidsseminarium i Östersund i januari där vi pratade socialdemokratisk idéutveckling. På samma seminarium fanns också en 15 årig SSUare som heter Oscar. Oscar begärde ordet och sade någonting väldigt radikalt.

Han sa: Den demokratiska Socialismen ska hjälpa små företag, att bli stora företag. Och hur jag än vrider och vänder på det så tycker jag att det är väldigt klokt.

Det kan ju vara svårt att prata om en radikal politik för små och medelstora företag. Beroende på vem man frågar kan man få intrycket av att en radikal småföretagarpolitik antingen handlar om att avskaffa LAS, försämra arbetsrätten och sänka löner, Eller å andra sidan att i princip strunta blankt de här frågorna över huvud taget.

En utav våra uppgifter måste vara att se till att människor vill starta företag av rätt anledning. Inte för att ens jobb annars kommer att försvinna, inte för att låglönekonkurrera, utan för att man känner att man har någonting att bidra med. Ingen idé ska vara för liten.

Vi vet att ungefär hälften av alla ungdomar kan tänka sig att starta företag.

Vi vet också att dagens moderna ungdomar värderar sina kommande yrken annorlunda mot vad vi är vana med. Förr var det viktigt med en hög lön – nu pekar det mer mot att saker som trygghet, meningsfullhet och att yrket i sig är givande är sådana faktorer som verkligen spelar roll.

Ytterligare en del i detta är ju att om vi inte lyckas generationsväxla i de små företagen så kommer jobben helt enkelt att försvinna. Och, det mina kamrater, är det ingen som tjänar på.

vi socialdemokrater måste alltså gå i täten för att ta tillvara på småföretagarnas möjlighet till trygghet, finansieringsmöjligheter och även kompetensutveckling. För att just göra småföretagaryrket till ett attraktivt yrke.

—

Mot detta står en kortsiktig syn på företagande. Moderaterna har genomdrivit en politik där karensen för småföretagare har blivit 5 dagar längre. För att småföretag ska kunna växa behöver de en långsiktig stabilitet.

Man har en väldigt konstig näringslivspolitik överhuvudtaget. Ska våra företag ut i stora världen behöver de utbildad arbetskraft, bra kommunikationer att kommunerna fortsätter med saker som företagslotsar och inte ett 5 jobbskatteavdrag och mindre pengar till kommunerna.

För det är ju så att företagen säljer nödvändigtvis inte mer av att barnfattigdomen ökar. Småföretagen går inte bättre för att ojämlikheten i samhället ökar!

Vår syn på tillväxt och näringsliv innebär inte att vissa får det sämre. Det är fullt möjligt att ha en värdedriven tillväxt. En värdedriven tillväxt som inte lämnar 1/3 av befolkningen bakom. Vi står för en tillväxt, med bättre villkor för småföretagen där det i sin tur inte innebär att vi tvingar ut cancersjuka att jobba!

—

Alltså, få saker gör mig så förbannad som att se att någras få överflöd beror så starkt på att man åsidosätter väldigt stora behov hos andra. Det är väldigt många som kan vittna om de saker som händer i vårt samhälle idag. Jag känner en sjuksköterska som varje dag ser vilka människor som är de sjukaste i dag. Det är faktiskt de som har det allra jävligast, de

som i Sverige i dag lever i fattigdom – och det är de som helt enkelt inte får en ärlig chans i samhället i dag.

Vi socialdemokrater måste som sagt börja kunna förmedla, att om fler i samhället mår bättre och får bättre villkor så påbörjas en positiv spiral uppåt.

Även om jag själv inte har skolbarn så tjänar faktiskt jag på att de som går i skolan i dag får en bättre skolgång! Även om jag har turen att ha ett jobb så tjänar jag på att ungdomsarbetslösheten inte ligger på 25%, den nästan högsta i Europa!

Om jag själv skulle vara rik så tjänar jag rent ut sagt på att min fattiga granne också blir rikare. Det mina partivänner, det är värdedriven tillväxt!

—

Ibland kan det var svårt att inse att väldigt mycket faktiskt har hänt i Sverige under de år som borgerliga regeringen har styrt. Många bäckar små bildar en stor å. Och det känns lite så med den politik de genomför.

Ja, sjukförsäkringarna. Det pratas mycket om den just nu och det är viktigt. Men vi får inte göra misstaget att gå i fällan vad gäller att bara fokusera på den. Dels är det bara en av många bäckar av försämringar som regeringen har gjort. Och isolerar man varje bäck får man ibland intrycket av att regeringen faktiskt råkade göra fel och menar allvar med att de ska göra en översyn.

Men det är ju faktiskt också så att jag tror att regeringen innan valet kommer backa och säga att ”ja vi sa ju från början att det behövdes en översyn. Nu har vi gjort det bättre” Ja då kommer vi stå där och säga. ”ja men ni har inte gjort den bra nog” varpå de kommer att svara: ”Jo nu har vi tagit ett steg i den riktningen, nu tycker vi att ni ska ta ansvar och vara med på detta.”

Jag kan inte köpa det. Vi ska uppmärksamma alla små bäckar, men samtidigt lägga stort fokus på den stora ån, på helheten. Vi ska visa att moderaternas kalla Å består av försämrade sjukförsäkringar, skattesänkningar mest för de rika, en skola med sämre resultat, sänkta anslag till infrastruktur och stillastående tåg (som drabbar turismnäringen), barnfattigdom, att hälsovården utarmas i glesbygden och diverse andra hemskheter. På så sätt kan inte regeringen heller smita undan sitt ansvar.

För visst är de duktiga på att smita undan sitt ansvar.

Den höga arbetslösheten pratades det förvisso om i valrörelsen. Men då var det finanskrisens fel. Som bekant är den över.

Ändå så släpar arbetslösheten. Eller som Håkan Juholt uttryckte det i sitt linjetal vid partikongressen. Att Sverige både har en av Europas högsta arbetslöshet och samtidigt stor arbetskraftsbrist i många branscher är ingenting annat än ett stort misslyckande. Jag tror inte att man löser detta med just det med ett 5:e jobbskatteavdraget och inte heller ett 6:e eller 7:e.

Detta löser man genom att ta arbetsmarknadspolitik på allvar, att använda det som ett instrument och inte abdikera från att driva politik, totalt. 

—

Ja, nu har jag pratat mycket om näringslivspolitik, tillväxt, småföretagarpolitik och välfärd. Viktiga frågor där vi har lösningar på riktiga problem.

Att folk är arbetslösa är inget problem som är skapat av individen själv. Det är ett problem för samhället som går att lösa med en vettig politik.

Att resultaten i svensk skola inte blir bättre beror inte på disciplinproblem hos den enskilde eleven. Det beror på ett systemfel där barns förmågor inte tas om hand på bästa sätt.

Ja, sådana här exempel kan man fortsätta räkna upp ganska länge. Fler och fler av de problem som förr betraktades som samhällsproblem ses idag som problem som är individens egna fel. Det är bekymmersamt och ett resultat av att ojämlikheten ökar. I mer ojämlika samhällen tenderar människor till att bli mer egoistiska. Så svaret på att bryta detta är att satsa på ett mer jämlikt Sverige där det är en värdedriven tillväxt som ger förutsättningen för satsningar på just välfärden, jobben, infrastrukturen och bostäder.

—

Det var i och för sig länge jag hörde det. Men folk säger ibland att ni sossar ni vill ju bara ha makt ni. Och ska vi vara helt ärliga så är det precis det vi vill ha.  Vi vill ha regeringsmakten då vi är övertygade om att vi kan göra så mycket bättre. Vi vill ha makten för att vi ser att det inte bara är finjusteringar som behövs. Vi vill ha makten då vi har en vision om ett bättre samhälle som vi vill börja bygga. Helst idag. Men vi ju också att regeringen sannolikt inte avgår av sig själv. Det kommer att krävas ett hårt jobb över en lång tid. Där vi alla måste ta ansvar för att prata politik. På ett enkelt sätt. Med släkt och vänner på arbetsplatsen eller varför inte på bussen eller i kön på krogen.

Man säger ju ofta att tiden går snabbare och snabbare ju äldre man blir. Ni ska bara veta hur mycket jag avundas er som är lite till åren kommen. – För er kommer de här sista åren med borgligt styre bara susa förbi.

Tack för ordet!

Frukost bestående av hårdbröd och smör, samt ett vitaminpiller.  
Förmiddagsfika bestående av en slät kopp kaffe som Victor betalade. (tack Victor!)
Lunch hemma bestående av quornfilé som fanns i frysen hemma. Egentligen var det Antons, men han fick också smaka.
Middag nr1 bestående av en macka på gamla tingshuset. Nils lånade ut pengar till den. Lånet skall vara betalt i juli månad.
Middag nr 2 bestående av två mackor på Arbetarekommunens möte. Det tackar jag partiet för!

Jag ska göra mitt bästa för att uppdatera er om hur det går med sparandet. Här nedan får ni en bild av hur min förra motorcykel såg ut.

Jag blev faktiskt glad över att det nationella samarbetet med miljöpartiet och vänsterpartiet nu inte existerar i samma form som det gjorde i valrörelsen. Jag tror också många andra socialdemokrater blev det. Det är ju lite halvstörigt att hela tiden ha känslan av att vara den enda parten i ett samarbete som inte aktivt försöker slå på de andra.

Det störiga är inte att en del vänsterpartister har som strategi och livsprojekt att  försöka få socialdemokraterna att framstå som allt annat än ”riktiga” socialdemokrater. Det accepterar jag. Det störiga är nog på vilket sätt man försöker framhäva sig själv – att med brinnande blickar tala om för alla vilken äkta socialist man är, samt alla dessa befängda påståenden om att socialdemokraterna hela tiden rör sig till höger.

Newsflash!
Vårt parti är ganska gammalt. Partidistriktet i Jämtlands län fyller 100 år! Om vi alltid skulle ha rört oss till höger, så skulle vi nog ha bildat regering med Reinfeldt istället för att sitta i opposition.

Kanske vore det klokt om folk slutade tro på sensationsjournalistik om en påstådd förflyttning av socialdemokraterna åt höger och istället ägnade sig åt att försöka förändra samhället samt att sluta prata strunt om socialdemokraterna…i alla fall på ABF.

I Sverige idag ökar långtidsarbetslösheten samtidigt som det råder arbetskraftsbrist inom många brancher.

Ungdomsarbetslösheten i Sverige i dag är fruktansvärd hög. Många unga människor är dessutom inte inskrivna på arbetsförmedlingen, vilket med stor säkerhet medför ett mörkertal.

 Scenariot kan vara att ett ung person har en deltidstjänst. Låt oss säga varannan helg. Förvisso kan man inte säga att den unga människan saknar ett jobb, men man kan ju alltid välja hur man vill se på det. Om denna unga människa har en tjänst motsvarande 10% borde man ju rimligtvis kunna uttrycka det så att personen i fråga är arbetslös på 90%.

Minns också att de borgerliga partierna i valrörelsen tyckte att de människor som var under 25 år gott och väl kunde få halverade löner, detta då för att ”fler ungdomar skulle få in en fot på arbetsmarknaden.” I så fall borde ju följande hända med personen i det lilla scenariot: Ungdomen har alltså en tjänst på 10% och är arbetslös på 90%. Samtidigt får denne bara lön för 5%.

Kristdemokraterna brukar prata om en värdighetsgaranti för äldre. Nog kan jag köpa det. Men man skulle nog samtidigt behöva kolla på vad en värdighetsgaranti för unga människor skulle innebära.

Ca 21.50

 Jag står och gör en korv åt en kund, medan det kommer in en man i 50-årsåldern. Han tittar mot kvinnan som handlar korv och går fram mot henne och ställer en fråga i högt tonläge om hon har parkerat bilen vid pumpen.

 Jag tittar ut en snabbis och konstaterar att ALLA andra pumpar var lediga.

Han säger då åt henne att flytta på bilen, fortfarande i ett högt tonläge.

Jag flikar då in i ett ganska högt tonläge att det finns andra pumpar att tanka på.

Han svarar då skrikandes: ”DET FINNS JU FÖR HELVETET ANDRA STÄLLEN ATT PARKERA PÅ”

Jag höjer mitt tonläge ytterligare ett snäpp och säger åt honom att så länge som hon är kund här får hon parkera vart hon vill. 

 Han går då mot utgången och säger samtidigt någonting om att då ska han ge fan i att tanka, varpå jag svarar: ”gärna för mig” Eller någonting liknande. (vilket jag i efterhand djupt beklagar, att det slank ur mig)

Han tankar i alla fall hos, (kort-tankning) Därefter kommer han in till mig igen.

Han går fram och tillbaka ett antal gånger mellan dörrarna och kassadisken. Han frågar vem som var min chef, varpå jag uppger ditt namn. Han frågar om telefonnummret hit varpå jag ger honom det. Han påpekar också att han hade varit medlem i denna jävla skitförening längre än vad jag hade levat. Hela tiden med ett mycket högt och aggressivt tonläge. Han frågar även om mitt efternamn, vilket jag inte uppger, utan säger helt enkelt att det bara finns en Emil på denna mack. Min egna uppfattning är att det är precis på gränsen till hotelser.

 Jag lyckas dessvärre inte behålla lugnet utan påpekar att jag ska fan inte behöva ta detta. Jag säger åt honom att när han kommer in och skriker på mig och en kund så blir jag helt enkelt jävligt förbannad. (fram för allt upplevde jag stämningen som hotfull) Jag ger honom i alla fall en lapp med tl.nr hit.

 Han går några gånger till, fram och tillbaka och vid ett tillfälle ställer han sig riktigt nära disken. Den sista gången han är på väg ut uppfattar jag det som att han hotar mig i en otydlig fras. Jag frågar då vad han sa? Om han hade upprepat ett hot hade jag nämligen tryckt på larmknappen direkt.

 Han säger då istället att han ska ringa hit (tror jag, är lite osäker på den frasen) Jag sa då till honom: ”Ok, jag trodde du hotade mig.”

Han svarar då: ”Sånna som dig behöver jag inte hota” 

Därefter försvinner han ut ur butiken och står kvar ett tag vid korttankningen. Hans sällskap står även och gestikulerar till mig utifrån tankplanen.

Men men, upp med humöret och Länge leve bilen!

Jag tycker att en del av motionerna var riktigt bra, medan en majoritet av ombuden fann att en del andra av motionerna var riktigt bra.

Jag blev även avtackat på ett sätt som var mycket värdigt. Förutom blommor, fina ord och kramar så fick jag en tavla föreställande mig själv, målad av Anna Norlén.

Till saken hör att jag under mina fyra år som ordförande ett fåtal gånger har skämtat om att medlemmarnas pengar bör användas till ett porträtt av ordföranden. Det känns fantastiskt roligt att styrelsen har snappat upp det.

Jag blev även nominerad till SSUs förbundsstyrelse, vilket känns bra.

Samtidigt vill jag även tacka för förtroendet över att bli vald till revisor för Jämtlands läns SSU-distrikt.

Slutligen vill jag ge mina önskningar om ett gott verksamhetsår till den nya distriktsstyrelsen, med Kata Nilsson som ordförande. Lycka till!